Ortopedi: ingrepp gällande konstgjorda leder

1) Dislokalisation av höftledsprotes, fel ledprotesdelar

Patienten genomgick höftledsplastik på grund höfledsartros som orsakade smärtor. Patienten återhämtade sig inte på normalt sätt efter operationen, eftersom höftleden gick ur led flera gånger. I en röntgenundersökning av patienten konstaterades att ledprotesens skaftdel var för kort. I en ny operation byttes den korta ledprotesen ut till en protes med de rätta måtten. Därefter upphörde problemet med att leden gick ur led.

Höftledsplastiken var en medicinskt motiverad åtgärd för behandling av artrosen. I det tekniska genomförandet av operationen uppnåddes dock inte den professionella standard som krävs av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som utför ledplastik, eftersom en ledprotes med för kort skaft hade valts.

Patienten fick ersättning för den personskada som orsakades av dislokalisationen av höftledsprotesen och reoperationen.

2) Höftledsplastik, dislokalisation

Patienten genomgick ledplastik på grund höftledsartros som orsakade smärtor. En kort tid efter operationen gick höftleden ur led. I början kunde man dra höften i led, men efter flera urledvridningar blev man tvungen att operera på nytt. I de röntgenundersökningar och den reoperation som utfördes konstaterade man att de ursprungliga ledprotesdelarna var ändamålsenliga. Höften var fortfarande sjuk efter den nya åtgärden.

Höftledsplastiken var en medicinskt motiverad åtgärd. Det tekniska utförandet av operationen var korrekt och de valda ledprotesdelarna var ändamålsenliga. Man kunde inte med säkerhet fastställa orsaken till dislokalisationen i höftleden. Den berodde i det här fallet eventuellt på att muskelstrukturen i området var försvagad. En delorsak till detta var operationen, som hade utförts korrekt enligt godkänd praxis och som hade skadat endast en liten del av mjukvävnaden.

Den aktuella påföljden kunde inte undvikas trots korrekt behandling. Det var inte frågan om en sådan personskada som enligt patientskadelagen är ersättningsgill.

3) Knäsmärtor efter ledplastik

Patienten genomgick en ledplastik i knäet på grund av förslitningar och artros i knäet. Efter operationen hade patienten fortfarande smärtor i knäet trots rehabilitering och aktiv motion. I noggrannare undersökningar av patienten hittade man inte någon orsak till knäsmärtorna.

Den knäledsplastik som utfördes var medicinskt motiverad. Enligt bedömningen utifrån de tillgängliga utredningarna hade operationen utförts tekniskt korrekt. De fortsatta smärtorna berodde sannolikt inte på den genomförda operationsåtgärden.

Att önskat behandlingsresultat inte uppnås med ändamålsenlig behandling anses inte som en personskada. I patientens fall uppnåddes inte ett smärtfritt slutresultat trots korrekt vård och behandling. Det var alltså inte frågan om en sådan personskada som enligt patientskadelagen är ersättningsgill.

4) Knäledsplastik, cementrester i leden

Efter en tidigare bilolycka hade artros utvecklats i patientens knä och därför utfördes en knäledsplastik. Efter operationen hade patienten ovanligt svåra smärtor i knäet. Vid noggrannare undersökningar upptäckte man att en cementbit fanns kvar inuti knäleden. Cementbiten avlägsnades i en reoperation.

Knäledsplastiken var en medicinskt motiverad åtgärd för behandling av artrosen i knäet. Efter en knäledsplastik kan smärtor fortsättningsvis förekomma i knäet trots att operationen har genomförs på korrekt sätt. Orsaken till patientens smärtor var dock åtminstone delvis att det i knäområdet fanns en cementrest, som man borde ha observerat och avlägsnat under operationen.

I det tekniska genomförandet av operationen uppnåddes inte den professionella standard som krävs av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som utför ledplastik och därför var det frågan om en ersättningsgill patientskada.

Patienten fick ersättning för personskadan till följd av reoperationen.