Ögoningrepp
1) Starroperation, ruptur i bakre kapseln
Patienten hade grå starr som i betydande grad hotade synförmågan. Sjukdomen behandlades med operation. Före operationen hade man diskuterat olika behandlingsalternativ med patienten och beslutat att göra en operation. Efter operationen såg patienten ett grått fält i utkanten av synområdet. Senare drabbades patienten av näthinneavlossning i ögat, vilken korrigerades genom en operation. Synskärpan förblev dålig.
Starroperationen var tekniskt sett svår på grund av tät starr. Den bakre kapseln rupturerade under operationen. Ruptur i bakre kapseln är en typisk komplikation i samband med starroperationer och den ökar risken för näthinneavlossning. En ruptur i bakre kapseln orsakar i allmänhet inte problem i ögat eller synförmågan, men i detta fall drabbades patienten av näthinneavlossning, som eventuellt berodde på rupturen i bakre kapseln.
Trots att starroperationen utfördes på ett helt korrekt sätt kunde rupturen i bakre kapseln inte undvikas. Näthinneavlossningen ledde till försämrad syn trots att fastsättningen av näthinnan utfördes på korrekt sätt.
Eftersom komplikationen som åsamkades patienten inte berodde på brister i vården och behandlingen, betalades inte ersättning från patientförsäkringen.
2) Tillräcklig information till patienten före LASIK-operation
Patienten sökte vård för kirurgisk behandling av brytningsfel. Operationen var motiverad och den genomfördes på korrekt sätt. Efter åtgärden var patientens synskärpa bra jämfört med situationen före operationen. Ögats närseende försämrades dock efter operationen, eftersom ögats närsynthet ändrades till nästan normal ljusbrytning. Det är frågan om en påföljd av åtgärden som inte kunde undvikas.
Patienten berättade att hen inte före åtgärden fick information om att närseendet skulle bli sämre. Patienten framhåller att hen inte skulle ha gått med på operation om man hade berättat att närseendet skulle försvagas.
Enligt handlingarna hade patienten fått information om att läsglasögon med åren skulle bli nödvändiga trots operationen. Av det undertecknade operationsavtalet framgår det också att operationen gör att närseendet försämras.
Utifrån utredningarna kunde man inte dra slutsatsen att patienten hade vägrat att gå med på operationen av brytningsfelet om hen skulle ha vetat att ögats närseende omedelbart blir sämre. Patienten var medveten om att närseendet i varje fall skulle bli sämre framöver.
Det var inte frågan om en skada som ersätts av patientförsäkringen.
3) Bristfällig information till patienten före LASIK-operation om biverkningar
Patienten ville genomgå en operation för att få ett brytningsfel korrigerat och därmed slippa använda glasögon. Operationen utfördes tekniskt sett korrekt.
Efter operationen konstaterades att det ena ögat hade överkorrigerats och att patientens närseende därmed hade försämrats. Dessutom torkade och sved ögonen. I mörker uppkom en haloeffekt i synfältet.
En korrigeringsoperation gjordes i patientens ena öga, vilken gav bättre syn men i övrigt förbättrades inte situationen. Patienten berättade i sin skadeanmälan att hen inte hade fått tillräcklig information före åtgärden om risker i samband med denna.
De biverkningar som uppkom av operationen i detta fall är inte vanliga i samband med LASIK-operationer. Därför behöver man i allmänhet inte ge information om dessa före LASIK-operationer. Patientens ålder och tidigare ögonsjukdomar ökade dock sannolikheten för biverkningen och därför borde man i detta fall informerat patienten om dessa biverkningar innan operationen utfördes.
Om patienten hade fått information om de eventuella biverkningarna före operationen, skulle hen sannolikt inte gått med på LASIK-åtgärden, varvid hen skulle kunnat undgå biverkningarna av operationen.
Det var frågan om en skada som ersätts av patientförsäkringen.
4) LASIK-operation ledde inte till att patienten slapp använda glasögon
Patienten genomgick en LASIK-operation i båda ögonen. Efter åtgärden behövde patienten fortsättningsvis glasögon.
Åtgärden utfördes tekniskt sett korrekt. Patienten ansåg att hen inte fick tillräcklig information före åtgärden och att man först efter åtgärden berättade att hen sannolikt inte kommer att slippa glasögonen helt eftersom närsyntheten är mycket kraftig. Den läkare som utförde åtgärden framhåller att hen före åtgärden informerat patienten om riskerna i samband med operationen och betonat att kraftig närsynthet kan inverka på operationens slutresultat. I handlingarna finns inga anteckningar om eventuella diskussioner före åtgärden.
Patienten sökte sig till operationen med målet att slippa använda glasögon, men detta mål uppnåddes inte med operationen. Operationen förbättrade dock patientens syn, trots att behovet av glasögon kvarstod.
Ersättning kan betalas från patientförsäkringen för den personskada som patienten åsamkats i samband med hälso- och sjukvården. Med personskada avses sjukdom, kroppsskada eller andra ogynnsamma förändringar i hälsotillståndet. Behovet av glasögon är inte en personskada och därför betalas inte ersättning från patientförsäkringen för detta.
LASIK-operationer
LASIK-operationer för korrigering av brytningsfel är inte nödvändiga med tanke på synförmågan. Valet av operation som behandlingsmetod grundar sig på patientens eget val. Eftersom åtgärden grundar sig på andra orsaker än medicinska orsaker, ökar betydelsen av ändamålsenlig förhandsinformation. Patienten ska ges tillräcklig information om nyttan och riskerna i samband operationen innan hen fattar sitt beslut om operationen ska utföras. Patienten ska informeras om alla risker av betydelse i samband med behandlingen och vården. Man kan dock inte förutsätta att information ges om mycket sällsynta risker.
För LASIK-operationernas del gäller det ofta också avtalsrättsliga frågor. Den ersättningssökande kan förutom att lämna en skadeanmälan till Patientförsäkringscentralen även föra ärendet till exempel till konsumenttvistenämnden för behandling. Konsumenttvistenämnden utreder om operationens slutresultat avtalsrättsligt sett motsvarar det som parterna sinsemellan har kommit överens om.